STRESS
Utredningar för att utesluta andra sjukdomar än stress
Fakta
om Stressrehab Danderyd
Så här går behandlingen till
Föreningar och träffpunkter för stressjuka
Skönt att träffa andra i samma situation
De Utbrändas Förening i Sverige (DUFis)
Utbrändhetshjälpen
Självhjälpsgrupper
Är stress alltid negativt?
Idag är stress ett ord som ofta tolkas negativt. Byter man ut ordet mot utmaning eller ansträngning blir det inte så laddat. Vi behöver anstränga oss och vi behöver utmaningar för att utvecklas och må bra. Men vi behöver också vila. Det är när vi inte får vila utan lever under långvarig stress som vi riskerar att bli sjuka. Hur vi tänker kring de utmaningar vi får betyder mycket för stressupplevelsen. Vilka möjligheter vi har att hantera det som händer påverkar förstås också. Det är stressande att känna att det inte finns handlingsalternativ. Eller att inte ha resurser att genomföra alternativen.
Får alla samma stressymtom?
Både kropp och själ blir påverkade av långvarig stress.Hur olika individer drabbas beror på en mängd olika saker. Dels på hur länge stressen varat och hur den upplevts. Dels beror det på sårbarhet, vissa har känsliga magar, andra får lättare hjärt- och kärlproblem. Den som har stressat länge har skapat många dåliga vanor. Det är lätt att hamna i en ond cirkel och må sämre och sämre.
Stress drabbar både kropp och knopp. Kroniska sjukdomar kan debutera i det kraftlösa tillståndet, exempelvis diabetes och psoriasis. Ju tidigare du stoppar när du känner stress, desto mindre symtom och skador. Därför är det viktigt att ta sina stressignaler på allvar.
Varningssignaler och symtom
Några varningssignaler:
- Du känner dig alltid trött, trots att du sovit länge. Eller har svårt att somna, eller vaknar ofta under natten
- Du bryr dig inte längre så mycket om vad som händer.
- Du orkar inte längre träffa vännerna
- Din glädje och entusiasm har försvunnit
- Du blir ofta arg och irriterad
- Kroppen börjar krångla, du kanske får ont någonstans. Får någotproblem med magen eller hjärtat kanske börjar kännas konstigt. Slår dubbelslag, hoppar över slag, slår hårt
Ignorerar du varningssignalerna och fortsätter i samma stil eller till och med ännu värre kan symtomen blir fler och öka i styrka.
Du kan drabbas av:
- Ökad smärtkänslighet
- Muskel och ledvärk, muskeldomningar, skakningar, förlamningar
- Huvudvärk
- Sömnstöringar, kan inte somna eller vaknar ofta under natten. Vaknar tidigt eller är trött fast du sovit längre än du brukar. Detta kan förekomma var för sig eller i kombination.
- Ökad infektionskänslighet, du får den ena sjukdomen efter den andra och känner dig aldrig frisk
- Yrsel
- Hudproblen med till exempel eksem, utslag, finnar eller klåda.
- Kognitiva problem, kan inte tänka klart eller koncentrera dig, har svårt att välja, svårt att lära in nytt, minnesstörningar
- Magproblem. Alltifrån sura uppstötningar, till svidande mage, bullrande och smärtande tarm, uppblåsthetskänsla, diarré och förstoppning.
- Överaktivblåsa
- Låg stresstolerans, ljud och ljuskänslighet
- Tinnitus
- Tunnelseende
- Problem med hjärt- kärlsystemet. Hjärtat slår dubbelslag, eller slår oregelbundet. För långsam eller för snabb puls, pendlingar i blodtrycket
- Psykiska problem:
- Känslolabilitet
- Ångestproblem, förstärkning eller uppkomst av fobier till exempel
- Panikångest
- Nedstämdhet och depression
Stressen drabbar hela människan, både kropp och knopp visar symtom. Somliga drabbas av kroniska sjukdomar som debuterar i det kraftlösa tillståndet, exempelvis diabetes och psoriasis.
Ju tidigare man stoppar när man känner av stressen desto mindre symtom och skador. Därför är det viktigt att faktiskt ta sina stressignaler på allvar. Detta förutsätter förstås att man känner efter och noterar vilka stressignaler man har. Lärdig lyssna på din kropp! Bra metoder för detta kan till exempel vara Qigong, Yoga, Feldenkrais, Basal Kroppskännedom
Utredningar för att utesluta andra sjukdomar än stress
I Västra Götalands vårdprogram för utmattningssyndrom räknar man upp följande sjukdomar som kan ge liknande symptombild som vid utmattningssyndrom:diabetes, hypothyreos, kronisk obstruktiv lungsjukdom, B12-brist, psykiska störningar/beteendestörningar orsakad av hjärnskada, cerebral dysfunktion eller kroppslig sjukdom, organiska psykosyndrom.
Nedanstående är förslag på undersökningar som bör göras enligt respektive vårdprogram:
| Enligt regionalt vårdprogram för utmattningssyndrom Västra Götaland |
Enligt regionalt vårdprogram för stressrelaterad psykisk ohälsa Stockholm |
|---|---|
| Hb (anemi) | Kroppsundersökning |
| SR (infektion, reumatisk sjukdom) | Hjärtlungröntgen |
| P- glucos(diabetes) | sköldkörtelprover |
| Ca 2 (hyperparathyreoidism) | EKG |
|
Homocystein - B12/folsyra (kan medföra kognitiv påverkan) | Blodstatus |
| THS (hypothyreos) | Elektrolyter |
| ASAT alt CDT (alkoholmissbruk) | B12 |
| HbA1C och lipider (kan ge information om stresspåverkan) | Borreliaserologi |
| EKG (påvisa ev hjärtåkomma) | ____ |
Mera om utredning och behandling enligt vårdprogrammet i Stockholm kan du hitta här.
VISS Vårdinformation Stockholm
Under rubriken "Psykisk ohälsa" finns underrubriken stressrelaterad psykisk ohälsa. Där finns en lathund för utredning, diagnostik och behandling.
Fakta Stressrehab Danderyd
Observera att avsnittet om Stressrehab är skrivet 2007. Viss info kan därför vara föråldrad.
Stressrehab på Danderyds sjukhus i Stockholm är en av de landstingsdrivna specialistkliniker som finns för rehabilitering av stressjuka i Stockholm län. För att få komma till Stressrehab krävs remiss från behandlande läkare
Patienten ska:
- ha diagnosen stress eller utmattningssyndrom
- vara i arbetsför ålder.
- vara sjukskriven eller ha sjukersättning på minst 50%
- vara färdigutredd i primärvården
- ha fått den hjälp som finns inom primärvården, Stressrehab är ej första instans
Stressrehab vid Danderyds sjukhus är ett projekt som startade i mars 2005. Här arbetar tio personer med olika kompetenser. Där finns läkare, psykolog, kurator, arbetsterapeut, sjuksköterska samt sjukgymnast.
Ett fjorton veckors program där deltagaren förbättras och kommer närmare arbetslivet är ett kostnadseffektivt sätt att arbeta säger psykolog Margareta O Hearn, vid Stressrehab. Visserligen börjar det finnas hjälp ute i primärvården för stresspatienter och företagshälsovården kan mycket om stress, men det finns fortfarande många som enbart har Stressrehab att vända sig till.
Så här går rehabiliteringen till
Rehabiliteringen pågår i 14 veckor och en kognitiv samtalsgrupp på cirka åtta personer är basen i programmet. Alla som kommer till Stressrehab erbjuds dessutom att ingå i en studie. Syftet med den är att undersöka om rehabiliteringen påverkar livskvalitet, funktion, aktivitet och delaktighet samt arbetsåtergång hos en personer med utmattningssyndrom. Man undersöker också om Basal kroppskännedom och Mindfulness ger ytterligare förbättringar jämfört med basprogrammet
Patienterna
lottas till tre olika grupper:
1. Basrehabiliteringen
+ Basal kroppskänndedom
2. Basrehabiliteringen
+ Mindfulness
3. Endast
basrehabiliteringen
Basal
Kroppskännedom
är en mjuk och prestigelös metod där man med ytterst små rörelser
lär känna sin kropp.
Mindfulnessträningen
består av yogaövningar, meditation och kroppscanning där deltagaren lär känna
sin kropp och lär sig vara mera närvarande i nuet.
Deltagarna får hjälp av en arbetsterapeut med en arbetsrelaterad bedömning för att göra kort- och långsiktig planering av återgång till arbete. Denna del är individuellt utformad och sker alltid i samverkan med arbetsgivare och försäkringskassa. Deltagarna får också coachstöd i arbetsstarten.
Om patienten är arbetslös kan det finnas möjlighet att få delta i ett annat projekt (PIA projektet) där man får hjälp med praktikplacering och vidare planering för anställning.
Till sommaren är det dags för utvärdering av studien.
I den kognitiva gruppen som är basen i behandlingen lär sig deltagarna att tänka och därmed handla annorlunda och mer hälsosamt än de gjort tidigare. Psykolog Lill Persson Jarl beskriver det som ett sätt att göra nya spår i hjärnan. Det finns breda motorvägar i det gamla tänkande och när man ska lära in nytt tänkesätt får man gå i djungeln och hugga sig fram med en machete. Det går långsamt att göra nya stigar och det är lätt att köra in på motorvägen igen. Men trampar man på i nya banor så är blir det så småningom en skogsväg, som blir en landsväg och så vidare.
-Syftet med programmet är att ge patienterna hjälp till självhjälp. De får redskap att hantera sin stress och sina liv säger Lill Persson Jarl.
Det är för närvarande cirka 3-4 månaders kötid innan man får komma till Stressrehab för bedömning av om deltagande i projektet är lämpligt. Bedömningen görs efter två timmars samtal med läkare och två timmars samtal med psykolog. Den som inte bedöms vara tilläckligt frisk för att delta i Stressrehabs program får rekommendationer om vad som kan vara bra att göra för att bli friskare. Ingen släpps utan vidare hänvisning. Efter en tid när man b livit friskare kan man åter söka sig till Stressrehab.
Om du tror att detta kan vara något för dig; be din läkare skriva remiss.Obs att en del av denna info är från våren 2007 - det kan ha ändrats sedan dess.
FÖRENINGAR OCH TRÄFFPUNKTER FÖR STRESSJUKA
Skönt att träffa andra i samma situation!
Det kan ligga en stor befrielse i att veta att jag inte är ensam, att veta
att det finns andra som har upplevt liknande saker och brottats med samma problem som jag.
När jag var sjukskriven kände jag mig onormal och utanför det vanliga livet. Att se
att det fanns andra som kände likadant var en glädje.
Ja förstå mig rätt här.Det var
naturligtvis inget glädjande i att andra mådde lika dåligt som jag. Men i att jag inte
var ensam och konstig fanns mycket glädje som gav livslust. Det fanns andra,helt
normala personer som förstod och hade varit med om liknande situationer som
jag!
Detta verkar vara en vanlig reaktion, just att det känns så skönt att få träffa andra som vet och förstår vad man upplever och går igenom. När alla vet och förstår vad det är man pratar om kan man till och med skratta åt eländet ibland. Det finns många tips att dela med sig av, tips som kan leda framåt. Den samlade kunskapen och kraften kan bli stor!
DUFiS
De utbrändas förening i Sverige är en ideell förening för stressjuka som bildades år 2000. De arbetar för att stödja stressjuka personer att komma tillbaka till ett meningsfullt liv.
Varje fredag mellan 10.30 och 13.00 träffas man på Södergården, som är en samlingslokal som ligger på Götgatan 37 i Stockholm och fikar och pratar. Stämningen är otvungen och förstående, orkar man inte prata så mycket, (eller rentav inte alls), så är det helt okey.
Ungefär en gång i månaden är det föreläsning. Den kan handla om allt ifrån Försäkringskassans regler till varför det är viktigt att äta bra för att komma i form igen. Eller att prova forumteater eller att få veta mer om ayurveda, spännvidden av ämnen är stor.Andra aktiviteter är till exempel grupper för dem som snart ska börja arbetsträna eller nyss har börjat, Qigonggrupp och promenadgrupp.
www.dufis.nuTel: 0704-80 27 55
FUSIG
Föreningen för Utbrända och Stressutsatta i Göteborg arbetar ungefär som DUFiS.
http://www.fusig.se/
Utbrändhetshjälpen
finns på Internet och där finns flera olika ämnesinriktade diskussionsforum
exempelvis Stress, Rehabilitering,Mental Träning, Livslust.
Eftersom du väljer vilket namn du vill använda så är du helt anonym vilket
kan kännas som en fördel ibland. Här kan du "komma och gå som du
vill" det vill säga logga in när du känner för det och logga ut när
du fått nog. Vill du inte skriva själv går det ändå att ta del av de
andras kunskaper.
www.utbrandhetshjalpen.com
Självhjälpsgrupper
I en självhjälpsgrupp finns ingen professionell ledare, utan alla deltar på lika villkor. Ibland hjälper någon till att starta upp gruppen men lämnar den sedan efter en eller ett par gånger när alla vet vad som gäller. Lämplig gruppstorlek kan vara fem till tio personer eftersom man kan räkna med att en eller flera får förhinder. Färre än fem blir då väldigt sårbart och fler än tio leder till att det blir svårt för alla att komma till tals. En självhjälpsgrupp håller igång så länge som medlemmarna tycker de har hjälp av den. Det finns grupper som varit igång i åratal. Vanligast är att man ses ett par timmar i veckan. Det är bra om man kan träffas på neutral plats, det vill säga undvika att värdskapet ska turnera bland medlemmarna.
Vanliga
regler för gruppens möten kan vara:
- Det som sägs på mötet ska stanna inom gruppen. Alla ska avge tystnadslöfte.
- Alla ska behandlas med respekt, även om man har olika åsikter.
- Alla ska få komma till tals, men det är inget tvång att tala.
- Avbryt inte, alla ska få tala färdigt.
- Kom inte med goda råd om inte personen ber om det.
- Meddela om du inte kan komma på mötet.
- Meddela om du vill sluta och ta adjö av gruppen.
Om det inte finns någon organisation som ordnar självhjälpsgrupper där du bor kan du kontakta något studieförbund och höra om de kan hjälpa till. Eller starta en själv och annonsera efter medlemmar.
Organisationer som ordnar självhjälpsgrupper:
Självhjälpshuset Solkatten
Majorsgatan 8
Göteborg
Tel: 031-42 32 26
www.sjalvhjalp.com
Svenska kyrkan
www.svenskakyrkan.se
sök
på stift och vidare på församling eller ring din församling
Fenix självhjälpcenter
Fenix
självhjälpscenter och frivilligcentral i Stockholm
Öppettider
vardagar kl. 10-12, 13-16
Tel: 08-681 06 24
Helena om Lev Livet Levande:
”Uppskattar verkligen boken. Det är en sådan bok som jag gärna tittar i om och om igen. Så mycket klokheter och igenkänning!"”
Helena Hasselfeldt
Eva-Karin:Den var såå bra!
”Den var såå bra! Lätt att läsa och att ta till sig. Ett riktigt guldkorn för alla som varit "där". Boken var full av positiva tips och uppmuntran. Skriv gärna fler böcker, jag kommer att läsa dem!"
Eva-Karin Nilsson, barnsköterska, Stockholm